2009-11-09 S-tälje brukshundsklubb

Denna mörka novemberkväll kunde bara 2 ekipage närvara och vi oroade oss för att eventuellt vara i vägen för kurserna på klubben, men det visade sig att vi absolut inte gick i vägen för varandra. Eftersom vi bara hade två hundar att träna så bestämde vi oss för att binda upp den ena och köra träningen med den andra precis i anslutning. På det viset fick vi dels en automatisk störning, dels fick den "vilande" hunden öva sig på att vänta passivt. Vi körde nu stenhårt på att hålla varje "pass" till tre minuter eller mindre med hjälp av klocka, sen avbyte.

Kaxe:
Linda körde först ett pass med baklängesgående som gick jättebra. Det var överlag övningar från kursen i grundfärdigheter som vi två går nu. Andra passet fick Kaxe öva på självbehärskning vid freeze-target medan Linda lockade med en leksak. Kaxe fattade fort att han skulle avstå från leksaken tills nosdutten satt som den skulle och Linda belönade med leksaken. Tredje passet var den klassiska omvänt lockande övningen. Kaxe var fokuserad och jobbade villigt. Under tiden han satt uppbunden gav han skall. Linda fick tipset att ignorera skällandet och passa på och vara vaken och klicka och belöna så fort han var tyst. Klickern är jättebra för att kunna hinna belöna på håll här.

Teyla:
Det visade sig att Teyla var betydligt mer fokuserad än vad hon har varit på träningarna hemmavid. Vi kände att vi gärna ville öva mer på inkallningen och satsade på det. Först körde vi triangel med nosduttar som gick jättebra. Andra passet fick Linda locka och Teyla skulle vända om i kopplet och söka kontakt. Det gick också bra. Mats och Charlotte hade laddat med nya/olika leksaker till varje pass. Sist körde vi trekanten med Linda som lockar, Charlotte släppte Teyla och Mats kallade in (i långlina). De första två var riktigt lysande och sen gick luften ur Teyla som for iväg på nosexpeditioner. Vi sänkte kriterierna lite, Mats fick kalla in Teyla innan jag släppte och när det lyckades så beslutade vi att avsluta där. Teyla var (till matte och husses förvåning) superduktig och tyst medan hon satt uppbunden. Det har vi aldrig övat på tidigare.

Slutsatsen blir att det var väldigt nyttigt och helt klart ansträngande för hundarna att sitta bundna medan den andra fick träna. Definivt något att testa fler gånger, men kanske inte varje gång. Vi förare har blivit något bättre på att ha en plan klar för vad vi vill träna när vi tar fram hunden, men kan tänka mer på det ändå, så att vi blir effektivare och träningspassen i sin helhet kortare - kanske blir inte hundarna så trötta då.